Jag behöver sol!
Hade så gärna varit där just nu. Jag är redan trött på snön och varit här i två dagar. Jag är redo för vår och sommar, sol och värme. Jag hade behövt ligga i solen och fundera en vecka så jag kanske får lite struktur på vad jag vill göra i framtiden. Istället får jag fundera samtidigt som jag ska göra allt annat, är svårt måste jag säga. Jag får hoppas att det blir snart jag får se solen och värmen och inte behöver längta allt för länge.
Starkare ihop.
Jaha här sitter jag i vår lägenhet, i vårt kök. Känns skönt fast jag är själv att sitta här, känns på någotvis så rätt. Jag trivs här, precis här i vårt kök i vår lägenhet. Jag hade nog inte brytt mig om var det var, bara det var vårt. Jag är så glad att vi ändå orkat hit, för det är ändå många gånger det inte varit lätt och det var varit många gånger det lättaste valet skulle varit att sluta. Ändå klarade vi oss, på något kontsigt vis som jag fortfarande inte har förstått. Men nu är vi här, fortfarande tillsammans och jag är så glad att vi är här.
För just nu behöver jag dig, när mitt liv är lite på alla platser måste jag ha dig för att samla ihop det. Du gör att jag kan fokusera och tro på mig själv. Du får mig att satsa lite högre, och det bara för jag vet att jag inte kommer kämpa ensam. Det låter så himla töntigt att det är du och jag mot världen men så känns det ändå, för vilken utmaning som än kommer känns det som vi kommer möta den tillsammans.
Varje utmaning vi än då länge haft har gjort oss starkare. Vi har lärt oss mer om vad vi går för och hur mycket vi klarar av. Jag tror vi klarar mycket mer än var vi än så länge prövats på. Men jag vet att jag aldrig skulle klarat allt ensam, så jag är så tacksam att det är vi. På alla vis känns detta så rätt, helt säkert!
Känn pepp!
Idag åker Jesper till Skövde igen och ska börja jobba. De känns konstigt att jag inte ska följa med och också börja jobba instället får jag vänta en vecka tills högskoleterminen ska börja. Känns både fel och rätt. Det ska i alla fall bli riktigt roligt att få testa på högskolan och kanske få tillbaka lite studielust. Kanske till och med så mycket att jag börjar plugga redan till hösten om jag har tur så känns det så efter att ha gått tio veckor.
Varför jag ska läsa tio veckor högskola är för att jag håller på att utbilda mig till sjukvårdare och då är de första två kurserna på sjuksköterskeutbildningen med i min utbildning. Så jag kommer läsa fysiologi och anatomi och det ska bli kul. Människokroppen är ju väldigt intressant och förhoppningsvis har jag lite försprång eftersom jag läst en del innan på gymnasiet. Ska försöka att förbereda mig lite innan också genom att läsa lite i förväg.
Måste få säga men mitt år ser så jädrans ljust ut och våren kommer förhoppningsvis riktigt rolig och full av kul händelser. Bara att få vara hela våren i Skövde med Jesper ska bli så jädrans kul! Och få avsluta våren men en riktig övning där jag precis är färdig utbildad ska bli så spännande. Lite klyschigt men detta året kommer nog bli bättre än förra. Haha känns så jädrans bra nu! Jag är så himla nöjd med mitt liv just nu!
När blir jag för gammal?
Jag har en farhåga att när jag väl är redo att börja plugga så kommer jag vara mycket äldre än vad de andra studenterna så jag kommer inte ha något gemensamt med dem och inte få uppleva det studentlivet jag vill ha. Men ska jag då börja nu för att få det? Fast jag inte har någon lust att börja plugga.
Och när kommer jag ha tappat all den kunskapen jag ändå tagit upp någon gång. När kommer det bli försvårat att börja plugga. När är jag helt enkelt för gammal?
Varför ska jag ta på mig snygga kläder?
Ibland känns det som jag missar något. Speciellt när jag är hemma en lördag och inte gjort något speciellt. Varför är inte jag som så många andra uppe i stan? Går på bio, äter gott, dricker drinkar eller dansar. Istället kollar jag på någon halv bra film och ligger i soffan och är uttråkad. Jag är trött på att alltid vara den som är hemma. Jag vill hitta på mer och känna att man faktiskt gör något värt att minnas. Men då är det ju det att man ska ha någon att göra det med också. Jag är inte den bästa på att höra av mig och har väl inte riktigt de vännerna som är uppe i stan heller.
Jag hade velat ha ett kompisgäng där alla umgicks med alla och att det alltid ska vara vi. Vad vi än ska göra så är alla med och vi umgås alltid. Jag vill att det ska vara en självklarhet att varje fredag lördag så umgås vi och hittar på något. Tyvärr har jag inte det så och kanske aldrig kommer ha det heller. Jag kanske inte är den sortens människa vem vet. Vi får väl se i framtiden vad som händer live är ju inte slut än.
Nyårslöften.
Mycket snack så här direkt efter nyår om det gångna året och det som vi har framför oss. Mycket slag ord om ett bättre år, större mål och mindre kroppar. Och om jag ska vara ärlig så undrar jag hur varje år ska bli bättre och varför! Tänk om varje år ska bli lite bättre än det förra hur kommer det så sluta och vad gör året bättre än det förra? Mer resor? Mer skratt? Mer jobb? Mer pengar? Fler vänner? Fler upplevelser? Mer fest? Och mindre tevetittande och många många fler timmar på gymmet? Förstår inte att vi aldrig kan vara nöjda och belåtna. Måste man hela tiden sträva efter mer och inte nöja sig? Tänk om man trivs jätte bra med sitt jobb, sin sambo, sina vänner och sitt liv? Vad ska man då sträva efter?
Jag blir helt enkelt trött på att alla gnäller av hur kasst deras liv var innan och vilken skillnade det ska bli nu bara för det är ett nytt år. Tyvärr kommer ingen förändra ditt liv åt dig bara för det är 2014, precis som i december så är det du själv som bestämmer. Jag tycker ändå att vi skuller lite mycket på andra och saker än att inser att det är vi själv som satt oss i den här situationen. Nu låter det som jag haft världen dans på rosor och klagar på alla andra och det menar jag inte. Mitt år har också vart tuff i sina stunder men jag har även löst dem och kommit ut starkare. Detta beror i största del av att jag hade någon som sa till mig att krya upp mig och hjälpt mig upp ur min grop.
Så jag har inte satt ett mål att 2014 ska bli bättre än något annat utan att det ska bli lika bra och händelsefullt. Varje dag har massa möjligheter men du måste även ta dem annars kommer tiden bara springa förbi. Alltså är det ingen nystart för mig utan jag fortsätter i mitt liv utan att dela in det i år.
Tre bär i en soppa.
Helena och Viktoria var och hälsade på mig uppe i Skövde i mellandagarna och om jag ska vara ärlig så tyckte jag det skulle bli mest kul att faktiskt få visa upp hur bra jag har det och att jag trivs. Jag ville visa upp min fina lägenhet mest för jag trivs så bra i den och är så nöjd och stolt över mig själv hur långt jag ändå har kommit. Just nu står jag på ett stället där jag vill vara och tror inte det är så jätte många som gör det i min ålder och omgivning.
Sen skulle det ju bli kul att träffa och höra vad dem hade för sig och så men tyvärr kändes det som om de kanske inte riktigt var lika nöjda som jag är och det var tråkigt. Men det som var intressant är att dessa två dagarna visade så tydligt hur olika vi tre är. Vi alla tycker olika om allt och har helt olika syn på varje scenario. Jag tror det syntes extra mycket nu eftersom vi är alla på helt olika ställen i våra liv just nu. Och vi har även förändrats extremt olika tycker jag.
Detta gjorde att jag fick en helt annan syn på mig själv och kände att jag nu har en helt annan plats än vad jag hade innan. Men jag tänkt inte analysera detta mer för har själv en rätt klar bild på hur jag tycker allting ligger sen får andra visa sin bild.
Livet rullar
Nä här har inte hänt mycket och det beror väl mest på att jag inte åkt någon tåg. Tyvärr är det nog en av anledningarna och sen har det inte hänt så himla mycket heller. Mitt liv rullar på jag är hemma i Malmö och har varit hemma en vecka men det känns om så mycket längre! Har ju varit ledig i två veckor nu och det märks. Jobb var så intensivt den sista månaden så att nu varit ifrån allt och speciellt alla människor gjort att tiden gått jätte långsamt. På någotvis så känns det som jag lever i en bubbla. Glömmer bort allt och får bara och lullar, inte gjort något speciellt direkt heller utan mest bara flytit med och låtit tiden gå. Det behövs väl sån tid med men det är rätt trist. Snart åker Jeppe tillbaka till Skövde och om lite längre jag med och då är allt tillbaka igen. Men jag längtar lite dit, jag gillar mitt och jeppes liv. Jag har helt enkelt vant mig vid vår vardag och det känns så jädrans bra att äntligen är vår vardag den som är rutin. Livet är lite som det ska vara just nu, därför rätt tråkigt att skriva om. Det är så mycket lättare att klaga än att njuta. Och om man berättar om det tycker alla andra att man skryter så tar det lite lugnt med det. Men jag kommer nog på grejer att skriva här, ingenting är ju perfekt!
