Ny lägenhet.

Gjort något otroligt roligt i helgen! Jag har flyttat in i min helt egna lägenhet! Äntligen är alla mina saker uppackade! Och lägenheten börjar se ut som mitt hem! Visst det finns hela tiden saker jag kommer vilja fixa och så men lite i taget och till sist kommer den vara klar. Det behöva lite fix och trix, till exempel en massa tavlor och mer färg. Behöver massor med saker som ger lägenheten karaktär. Jag vill att det ska synas att jag bor där och hela lägenheten ska vara väl planerad och fin. 

Det kanske också finns lite praktiska saker som behövs fixas, såsom lampor, teve, soffa, badrumsfix, matbord men det är inte lika roligt eller jo egentligen men så mycket dyrare och svårare. Speciellt när det enda sättet att transportera saker från Malmö, där de flesta affärerna ändå ligger, är tåg. Tyvärr lan man ju inte ta med sig hur mycket som helst på ett tåg.. Men allt kommer ju upp till sist får bara ta lite i taget. Tur jag har mycket pengar som jag kan lägga på detta. Glad tjej! Tur jag har spenderar byxorna på mig! 

Tillbaka i spåret.

Jaha då var högvakten över och jag ska äntligen få gå tillbaka till mitt vanliga jobb och vanliga arbetskamrater. Nästan så jag längtar lite tills måndag när jag ska börja jobba igen. Det var längesedan jag tyckte något var så troligt som att stå post mitt i natten. Så vi gick alla och räkna ner passen kvar till ledighet. Men nu har jag gjort det och om någon månad kommer jag bara komma ihåg det roliga så det var väl en rolig grej man ska ha gjort. 

Ska bli så himla skönt att komma in i mina vanliga rutiner.. Eller ja åker ju på övning om en vecka så rutiner blir det ju inte men i alla fall mitt vanliga jobb det jag ska göra vanligt soldatgöra. Skönt!!

Alla borde ha denna inställningen.




Härlig kväll härliga vänner.

I lördags kväll cykla jag och Jesper till Helena, där spelade vi spel hela kvällen. Linnea och hennes pojkvän Jens var också där. Alltså mina två närmaste vänner, en fin barndoms vän och en ny vän. Riktigt roligt var det och så skönt att träffas spela spel och skratta massor. Det behöver inte vara så jobbigt eller krångligt. Det är bara träffas och ta fram ett spel sen flyter det bara på. Sen visst underlättar det med tre kackelhöner pch fissmajor då blir det ju aldrig någon pinsam tystnad. Inte för det skulle bli det ändå, trivs så bra i deras sällskap! 

Men jag är väldigt glad att det funkar så bra för det hade inte behövt det och gör det inte heller med alla människor. Jag menar mina vänner behöver ju inte vara vän med Jesper men det underlättar verkligen och något jag är väldigt tacksam över. Jag har haft sådan tur med vilka vänner jag har fått. 

Sen är det ju också kul när nya människor kommer in i bilden och det funkar direkt. Då är det bara kul att träffa nya människor. Hoppas att Jens blir långvarig, Linnea för han var väldigt trevlig! 

Mer såna här kvällar, mer skratt och härligt umgänge! Längtar tills vi alla bor nära varandra så detta kan hända vardagligen. 

Döm inte mina val.

Jag sprang in i Marco idag på centralen,  han fråga hur allt var, om jag fortfarande jobba inom militären och om det var så som jag trodde. Ja jag jobbar fortfarande på TrängR och trivs jätte bra. Visst det var inte precis som jag tänkt mig kanske till och med bättre. Om det hade varit varit sämre än vad jag trott hade jag väl inte stannat kvar... Jag är trött på att behöva förklara varför jag gör det jag gör. Och att alla är lika skeptiska och har sån tråkig inställning. Det ni inte vet kan ni inte döma, så döm inte mig för jag inte valt samma väg som alla andra. Det är bara i just Bunkeflo det är speciellt, jag är inte så annorlunda i Skövde där 50% av de som bor där är militärer. 

Ni förstår inte vad jag göra eller rättare sagt ni vet inte vad jag gör. Så aningen gissa eller anta att jag är nöjd med mitt jobb, trivs och gör något som är kul eller var beredd på en förklaring om var jag jobbar och vad jag gör. Men den förklaringen lär ta sin tid, för inte ens mamma förstår än riktigt vad jag gör. 

Och jag kan lugna er med att min tanke är inte att göra detta hela mitt liv men i alla fall just nu och ett tag fram över. 

Ingen vild diskussion.

En pappa och hans sexåriga son gick på bussen när jag åkte mot tåget. De hade en diskussion, något om att sonen skulle komma om pappan ropa. Diskussionen i sig var inte så intressant men att sonen hängde med i diskussionen och gav sig inte. Det var inget skällande, skrikande eller grått, bara en diskussion. Pojken funderade över vad pappa sagt och pratade sen. Han motargumentetade och vågade säga vad han tycktes men inte på ett oförskämt sätt. Jag var mäkta imponerad! 

Jag hade själv velat kunna säga till och argumentera emot när jag tycker något är fel. Våga stå upp för vad jag tycker och känner. Önska jag kunde fått lite av hans mod så jag våga vara lika tuff. Det var roligt att se att de kunde diskutera och prata om det stället för skälla och skrika. Fler föräldrar som skulle kunna lära sig både det ena och andra från dem. 

Det gäller att vara den bättre människan.




Fina höst.

Och eftersom det är en så otroligt fin höst och vädret har varit på vår sida så länge kan kg inte ens klaga på högvakts träningen. Det har varit kallt men så skönt att få vara ute. Älska att få vara lite rosig om kinderna och få njuta av de sista soltimmarna. Hösten är så vacker med alla sina färger och att få krypa i en kofta, vira en halsduk runt halsen och dra på vantarna är bara mysigt. Kunna sitta ute och dricka något varmt med en filt. Lite mycket som kan slå det! Livet är rätt bra just nu faktiskt, behövde någon som sa åt mig så jag börja uppskatta det. 

Vi kanske blir sambos.

Ännu en positiv sak. Jesper har nu sökt tjänst i Skövde. Oj stort steg för oss aldrig varit så här nära att komma så här nära. Känns som det händer något och det händer åt rätt håll. Som Jesper säger så är det nog vår tur nu. Nu har det varit alla andras så nu är det vår tur. Så kanske om lite mer om en månad börjar Jesper jobba i Skövde. Tanken är fortfarande så spännande och overklig. Blir helt pirrig i magen av att tänka på det, samtidigt vill jag inte tänka för mycket på det för det är inte säkert än. Det är inte säkert än men det är ändå stor möjlighet att det händer. Oj längtar tills vi vet så vi kan börja planera och veta hur det blir. Så svårt att agera för man vill inte ta ut något i för väg. Men jag hoppas, hoppas verkligen att Jesper flyttar in hos mig. Då kan inget bli bättre! 

Min lägenhet.

Kan berätta något positivt! Skrev papper på lägenheten i måndags så nu ska jag äntligen flytta. Inflyttning söndagen den 27 oktober, då har jag äntligen min egen lägenhet. Det ska bli så kul att packa upp alla mina grejor få fylla hela garderoben och sätta upp mina tavlor. Äntligen är det min tur att bara kasta runt mina grejor och när man öppnar in till mig kommer man se vem som bor där jag lovar. Kanske inte direkt men när jag är klar och löpt amok i lägenheten då kommer de synas. 

Så då är det dags att bjuda igen. Bjuda igen alla middagar och fikor och mys jag har haft hos andra. Nu ska jag stå vid spisen och ha gäster. Längtar tills jag kan bjuda in till min lägenhet. Känner mig som ett barn som längtar till julafton. När man ska få packa upp alla sina presenter och bara få leka men alla nya leksaker eller kvällen. Så känns det för mig när jag ska packa upp mina lådor, sätta in mina tallrikar i köksskåpen och hänga in mina kläder i garderoben. Då är jag lycklig. 

Jag kan säga att jag redan bestämt hur allt ska se ut och var allt ska stå. Men det är långt ifrån klart, än så länge är det bara en massa idéer, lite mätande och fixande. Men sen är jag får spika upp tavlorna på vägarna och se hur allt faller på plats. Oh vad jag längtar! Kan sitta och tänka och fundera timmar på hur allt ska vara. Och jag blir bara gladare och gladare ju mer jag tänker och inser att jag snart är där och packar upp lådorna. 

Och det som kanske är det bästa att den kanske inte bara kommer vara min.

RSS 2.0