Ingen vild diskussion.

En pappa och hans sexåriga son gick på bussen när jag åkte mot tåget. De hade en diskussion, något om att sonen skulle komma om pappan ropa. Diskussionen i sig var inte så intressant men att sonen hängde med i diskussionen och gav sig inte. Det var inget skällande, skrikande eller grått, bara en diskussion. Pojken funderade över vad pappa sagt och pratade sen. Han motargumentetade och vågade säga vad han tycktes men inte på ett oförskämt sätt. Jag var mäkta imponerad! 

Jag hade själv velat kunna säga till och argumentera emot när jag tycker något är fel. Våga stå upp för vad jag tycker och känner. Önska jag kunde fått lite av hans mod så jag våga vara lika tuff. Det var roligt att se att de kunde diskutera och prata om det stället för skälla och skrika. Fler föräldrar som skulle kunna lära sig både det ena och andra från dem. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0