Oj mycket i mitt huvud!
Som rubriken säger, oj! Det är väldigt mycket att tänka på just nu! Om en månad är det semester och om en månad flyttar vi ut. Om en månad har jag inget eget boende längre. Tankar om att sluta, tankar om att fortsätta, tankar om var jag ska bo, tankar om vad jag ska göra med mitt liv! Tunga frågor och de har egentligen inte några svar. Ena dagen trivs jag toppen andra dagen trivs jag inte alls. Ena dagar har jag hemlängtan andra dagen kan jag hantera den. Det är svårt att bestämma sig när min värld är delad i två och båda sidor är bra på olika sätt. Hemma är min familj och här är mitt jobb och min vardag. Hur länge kommer jag orka om jag ska vara inneboende? Hur länge kommer jag trivas om jag stannar? Vad händer om jag åker hem? Vill jag börja plugga? Var ska Jesper vara? Kanske förstår inte många varför just den sista frågan är så viktig. Men han är mitt allt och att ha varit ifrån varandra i nio månader så här mycket har inte gjort oss nytta. Jag vill ju vara så nära honom som jag kan och det kanske kan vara Skövde efter sommaren. Jag hoppas verkligen det inte för min skull utan för hans!
Men jag börjar förstå att jag har ett problem som inte går att ignorera längre fast jag försökt. Det är dags att ta tag i det och lösa problemet. Dock måste jag komma på vad den bästa lösningen är!
Välkommen till verklighetens vardag hos många. Surt äpple är det hela men man måste bita i det.....Du kommer lösa allt galant. Testa en sak åt gången. Tillslut kommer man hitta rätt. Tyvärr kan det ta längre tid än vad man tänkt sig...Levande bevis sitter här bakom tangenterna.
Du är stark och kommer att lyckas. Även om det är svårt och tråkigt att höra många gånger när man är nere men.....försök vara positiv. En positiv inställning kan ta en långt. Gör en positivaboken...skriv ner allt positivt och grotta ner dig i den när du känner dig nere. Låter kanske lite halv fånigt men hjälper faktiskt. Kram Kram
