Lite skrämande..

Var ska jag börja när det finns så mycket i mitt huvud på samma gång. Men kan väl börja med det som börjar oroa mig. Jag har varit hundra procent fokuserad på en sak och det har varit att göra GMUn men nu när det bara är en månad kvar börjar magen knippa. Är detta något jag verkligen vill göra? Är det något jag vill göra nu? Vill jag lämna allt i tre månader? Är det värt det? Jag kan inte ens svara på de frågorna och vara helt ärlig. Mest för jag har väldigt delade meningar om det. Jag vill göra det samtidigt som jag inte vill åka iväg. Samtidigt säger jag vad ska jag annars göra. Gå och dra går ju inte och hitta ett jobba är svårare än vad man tror och börja skolan är väl heller inget alternativ då jag inte vet vad jag vill göra. Så hur blir det nu då?
.
I veckan ska jag få redan på om jag kommit in på mitt första eller andra ansökan på GMUn och efter det måste jag snabbt bestämma mig hur jag ska göra. Men det beror helt på vad som står på lappen, är det första ansökan jag kommit in på är det lätt så kör jag. Har jag inte kommit in alls är beslutet taget åt mig. Det är bara om jag kommer in på min andra ansökan som det inte klaffar med resten. Så just nu kan man säga att jag är spänd och lite nervös för hur det ska bli. Hur det än blir så löser det sig alltid. Men det är inte själva GMUn i sig som skrämmer mig eller gör mig nervös, det är att åka här ifrån. Tre månader är inte den längsta tiden men det är den längsta tiden jag varit borta. Kommer allt vara som vanligt när jag kommer hem? Eller har folk glömt bort mig eller de kanske saknar mig. Människor hinner ändras mycket på tre månader både jag och alla där hemma. Tänk om man inte känner samma sak sen, vad händer då? Såna saker skrämmer mig. Saker jag inte kommer få reda på förän det är försent.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0