Ibland blir saknaden för stor.
När man saknar människor då är det enda man vill är att se den människan. Man längtar och längtar bara att få se en glimt av henne eller honom så man mår lite bättre. Då längtan är så stor att ens undermedvetna bara tar över. När man börjar att se likheter i andra. Det är så man får gåshud och blir kallsvettig av att se någon som likar den man saknar så mycket. Tyvärr blir saknaden inte mindre då utan tvärtom, för då man innan förträngt känslan att få krama dem kommer nu så snabbt tillbaka.
.
Jag saknar er, så det gör fysiskt ont att inte då se er.
.
Kommentarer
Trackback
