MatildasTankebubbla

Varför kan inte allt gå smidigt och enkelt för en gång skull? Det är alltid något som går fel eller inte går över huvudtaget. Det känns som jag aldrig har turen på min sida. Men det är ju klart jag har det, fast bara i ett fåtal sekunder men fy tusen vad det känns bra då. När verkligen allting går helt snett och ingenting känns lätt längre blir jag ännu mer negativ och arg istället för att göra något åt saken. Sluta skälla på mig själv (och alla i min omgivning) och tro att hela världen ska rasa. För visst löser det sig alltid men det kanske inte precis blir som jag vill. Men jag får väl säga som mamma "du får väl "bara" få VG på detta" och jag vet att hon har så rätt men när jag är på botten av en dal ser jag inte riktigt det. Jag kan väl säga att jag inte är så bra på att hantera motgångar. Det är väl någonting som jag får jobba på då. För bättre kan jag ju alltid bli. När jag verkligen har trasslat till är jag så glad att jag har mina fantastiska vänner där som staket. Ni backar verkligen upp mig när jag är nära att falla. Det är verkligen tur att både mamma och pappa orkar stå ut med mig men speciellt mina vänner. Jag hade själv aldrig orkat att ha en vän som mig. Så, som sagt, ibland har jag tur och då är det rejält med tur. Love, Matilda