R.E.S.P.E.C.T
Vi måste respektera andra oavsett vad dem tycker eller tänker.
Lov!
Måste väl säga som alla andra att fy vad det är skönt med lov. Men om jag ska vara ärlig har jag inte riktigt förstått det än eftersom det känns som vanlig helg fast utan match. Lite trist för denna veckan har det inte varit mycket innebandyspelande för min del. Jag har inte planerat något speciellt på lovet och det är rätt skönt för jag behöver verkligen bara ta det lugnt och inte tänka på skolan och allt annat där omkring. Härligt att komma bort från att sånt och bara behöva umgås med dem man vill och göra det man vill. Man känner sig lite mer fri, fjantigt jag vet men så känns det.
.
Just nu har jag inte så mycket att prata om på bloggen eller jag har kanske det ändå men jag kan inte få ner det i text. Men det kanske kommer senare när det hunnit landa och jag hunnit bestämma mig om min åsikt. Aja.. livet går ju vidare sådan tur är.
.
Ibland vill man använda andra ord.
ARG!
"Jag blir så jävla förbannad!"
Jag blir arg, bitter, ledsen.
.
Because otherwise it would be meaningless.
Min bättre sida.
Så jag behandlar andra blir även jag själv behandlad. Det har man hört enda sedan man var lite. Alla har sagt det, fröknar, föräldrar, vuxna, vänner verkligen alla. Och visst är det också så, fast jag tror inte vi tänker på det tillräckligt ofta. I alla fall inte jag, jag kan gå och vara lite puffig mot andra och tycka att ahh.. varför är de så eller säger det eller något annat.
.
Så om jag istället är trevlig, snäll och ärlig mot andra hoppas jag att de även är det mot mig. För jag vill ju inte andra ska snacka skit om mig men då kan inte heller jag gå och snacka skit om andra. Så det ska jag göra nu, se det bättre i alla, vara så som jag vill bli bemött och inte snacka en massa. Så då hoppas jag att jag får ett leende tillbaka för det är ju så lätt att vara snäll, så lätt att visa sin bättre sida.
.
.
.
.
GE OCH TA
.
.
Try again and again and again
594
När är det min tur? Det känns som jag alltid är lite bredvid. Jag vet inte varför jag känner så och inte heller hur jag ska göra för att inte vara bredvid. Jag vill också stå i centrum och kunna vara den som pratar med alla. Jag vill att alla ska veta vem jag är, på ett bra sätt då. För ibland känns det faktiskt som jag blir bortglömd.
.
Jag har svårt att prata med andra människor, ta nya kontakter och våga visa vem jag är. Jag vet det finns säkert många som inte håller med mig om detta men så känner jag. Varför jag tycker detta är svårt är för jag inte vill vara/säga fel. Jag vill helt enkelt inte vara i vägen, inte att andra känner att det måste umgås med mig.
.
Jag vet även att detta beror nästa bara på min dåliga självsäkerhet och att jag inte litar på mig själv. Jag har fortfarande en bit att växa i mig själv, jag har långt ifrån hittat mig själv. Men så är det ju också så att i vissa saker är man jätte säker andra mer osäker. Så är det för man kan ju inte vara bäst i allt fast man själv vill det.
.
Jag måste våga, strunta i om det går fel för vi alla gör ju misstag. Jag är inte perfekt men det är inte alla andra heller. Så jag ska våga kasta mig ut för det enda som kan hända är att det blir fel. Och det är ju inte så farligt.
.
Så när är det min tur? Det är väl jag som avgör det.
.
Smile
Jag kan gå och skratta för mig själv, le ett stort leende och verkligen tycka att vad härligt livet är. Andra som ser mig måste nog tro att jag är handikappad för det är bara dom som går runt och är så lyckliga och ler hela tiden. Men varför kan inte vi andra också få vara så lyckliga? Vi alla har ju problem i våra liv och ingens liv är en räkmacka men det säger ju inte att man ska gå runt och vara på dåligt humör.
.
Alltså skiter jag i att folk tror jag är lite konstig och ler och är lycklig för det hjälper faktiskt att le. Man blir ännu lyckligare då och man gör kanske någon annan skäl lite gladare. So I smile through my life.
.
Ska jag vara helt ärlig..
..Så känner jag faktiskt ingen mening med att blogga. I alla fall inte just nu. Det är inte så många som läser min blogg, inte så många som uppskattar den mer än pappa och mamma då och ibland uppskattar jag inte den ens själv. Så ska jag få fortsätta blogga? Jag gillar ju ändå min blogg och det är väldigt skönt att skriva av som och ändå veta att det finns någon som läser det. Men just nu känns det inte som det ens är någon som läser det så då kan jag ju lika gärna skriva i en dagbok.
.
Så jag får väl se om jag fortsätter, men jag vill samtidigt inte ta bort den eftersom detta är en reflektion av mitt liv de senaste åren. Detta är ändå mitt tillhåll där jag har lättat på mitt hjärta och berättar vad som ligger på mina tankar. Min blogg är ju en del av mitt liv, svårt att göra sig av med den då. Men jag får väl tänka på saken..
.
Vänner?
När är man inte längre vänner? Om man inte pratat på länge, inte umgås, ingenting. Är man fortfarande vänner då? Men man kanske inte är ovänner heller. Det finns ingen konflikt emellan oss, ingen ilska eller sorg. Är man vänner då? För ovänner är vi ju inte. Hur kan man veta?
.
Lalalala..
Svårt att glömma.
Respect!
.
Så som jag behandlar dig kan du i alla fall visa mig respekt.
.
Tankar.
Varför kan man inte bestämma vad man ska tänka på? Eller jo visst, man kan ju det en del. Man kan ju fokusera på lektionen eller minnas något speciellt men man kan samtidigt inte sluta tänka på något som bara poppat upp i tanken. Det tycker jag är extremt störigt för om man försöker glömma blir man hela tiden påmind och massa känslor kommer tillbaka. Jag vill inte spela upp det som har hänt fler gånger i mitt huvud. Jag vill glömma, gå vidare och känna mig stark igen.
.
Men nej, nu är det ju så här att det man vill glömma tänker man på mer än allt det andra. Omedvetet så poppar tankar upp i huvudet som legat där i minnet och bara väntar. För så är det, det finns ingen utväg. Man får helt enkelt få något annat att fylla tankarna med, engagera sig i annat och försöka fokusera på något som är viktig. Men visst är det svår och ja det kommer ta tid. Men jag är glad ändå för det finns ju inget direkt jag kan göra, du kan ju sluta påminna mig.
.
Aja, livet får ju vidare och det kommer andra saker som inte vill lämna ens huvud och då kommer man tycka det är jobbigt. Men man får ju se det positivt då har man glömt det andra.
.
Musik i mina öron
En favorit som jag haft i åratal och den mister aldrig sin glans.
Lyssna på den, vetja!
.
toi!
.
- Jag är nyfiken på dig!
.
En solig höstdag!
.
Politik.
Oj, jo jag vet det låter tungt men det tänkte jag inte göra det till. Tänkte bara säga att vi alla tycker olika, vi alla prioriterar olika saker. Det är något vi och alla andra måste acceptera för det är därför vi har demokrati. Det är därför det finns olika parti med olika åsikter för det är ju en spegel av vad Sverige är.
.
Men om vi vill att någon ska lyssna och respektera vår åsikt måste även vi lyssna på deras åsikt. Ta det dom säger till sig och respektera det. Sedan behöver du inte alls tycka som dom, du kan tycka att de dom säger är skitsnack och att dom är dumma i huvudet. Men du måste fortfarande respektera att dom tycker så.
.
Det är därför demokrati är så jävla bra, för det låter dig tycka precis hur du vill.
.
Ni är underbara!
Ibland är jag så glad att jag har er, mina vänner. För utan er hade jag inte mått bra och jag hade inte kunnat leva för jag hade känt mig så ensam. Visst det är klart att man säger att mina vänner är underbara och fantastiska och utan dom hade inte jag klarat mig. Men det är faktiskt helt sant, för jag hade ju inte haft er som vänner om jag inte tyckt ni var bäst. Jag hade inte älskat er om jag inte tyckte ni var super.
.
Men det är hur ni får mig att må som gör att jag älskar er så mycket. Att ni bryr er och älskar mig tillbaka. Ni håller mig sällskap, får mig att skratta och må bra. Ni är mitt bollblank, ni är mina bowlingstaket. Ni är den varma famnen, ni är allt. Jag uppskattar er så himla mycket och tackar god varje dag att jag får vara med er. Tack för ni finns och inte överger mig. För ni gör så jag inte känner mig bort glömd.
.
Maybe.
Maybe one day he’ll love me. Maybe one day he’ll think I’m truly beautiful and look at me the way I look at him every time I see him. But then again, maybe one day I’ll get over him. Maybe one day I can look at him and say, “You’re so not worth this” and actually believe it. Maybe one day I’ll be able to think about someone else.
.
Suck!
.
Ta en kort liten paus med vad ni håller på med, lyssna på denna. Njut av lugnt i låten. Hör texten. Bli lite varm i hjärtat.
Lets!
Idag fick det bra!
Det kändes verkligen som jag kommer kom in i det idag. Jag var nöjd när träningen var slut och kända att jag verkligen försökt och faktiskt lyckat fler gånger än misslyckats. Idag fick det helt enkelt min väg. Och det säger jag verkligen YEAY för, för fy vad det behövdes nu. En lite bush så jag kommer åt rätt håll igen och börjar tänka positivt.
Så nu ska jag ladda för lördag och ha inställningen att detta ska bli min bästa match. Heja heja mig säger jag bara för detta ska gå bra!
.
Höst!
It's a fact!
Men fall in love quite rapidly and women tumble more slowly.
¨/
.
.
"Jag vill ju bara passa in."
.
.
Ljusa sidan?
Men fan vad livet gör bra annars, jag strosar runt i det fina höst vädret och känner att fast lite går emot mig så är det ändå mycket som går med mig också. För visst ska man se det från den ljusa sidan? Det kommer ju alltid finnas människor som inte vi att jag ska förbättras, som inte stöttar mig och helles skiter i vad jag gör. Men det finns många människor som bryr sig och stöttar. Alltså skit i dem andra för de struntar ju i dig.
.
Jag mår bra nu, i min lilla bubbla. Jag känner att fast jag ibland bara vill börja gråta finns det ingen tid till det. För jag vill ju heller vara glad och känna hur livet verkligen är. Livet är ju toppen, jag har allt. Alltså kan jag vara glad så länge jag får vara i min bubbla. Jag får bara hoppas ingen kommer och spräcker den. Livet är som bäst när man är lite skyddad.
.
Jag kan inte.
Jag verkar göra allt fel. Det känns faktiskt som jag inte duger. Och då är det inte så roligt att spela. När man efter träning bara är arg och ledsen undrar man varför man spelar.
.
Ett hjärta kan gå i tusen bitar.
Huhuhulken!
Less
Jag är verkligen riktigt less, less på att ingen kommenterar på min blogg. För fast ni inte har något att säga om det jag skrivit, fast jag inte tror att ni inte har det, kan ni skriva ändå. Ni kan ju skriva vad som helst. För nu känns det som jag inte har någon anledning till att blogga. Ingen inspiration och när ingen kommenterar känns det som äh det kvittar.
.
Så jag hade tyckt att det varit lite roligare att blogga om ni kommentera och gav mig lite inspiration.
.
On earth.
Life is beyond all creatures.
Bubbla
Vet verkligen inte vad jag ska säga eller tycka. Nu vill jag inte vara i centrum på ett bra tag, jag vill kunna observera. Det är så skönt när det känns som man sitter i en bubbla och allt annat händer runt om en fast inte med en. Orka inte med på något sätt drama eller stå hej, vill bara njuta av mitt liv och känna hur lycklig jag är. För nu vill jag vara i min lyckobubbla alltså får ingen komma och spräcka den. För där behöver man inte veta eller tycka, säga eller tystna.
.
Man får helt enkelt bara vara och det är inte så ofta människor låter en bara vara. Det är alltid en massa man ska prestera, kunna, säga och så vidare. Ibland är det skönt när människor låter en vara, då lär man känna sig själv lite bättre. För det är det jag behöver just nu, lära känna mig själv. Komma på var det är jag tycker och känner, för just nu känns det mest som en enda röra i mitt huvud. Och det är ju därför det gått som det gått.
.
Så nu ska jag observera, inte tycka och säga. Bara titta på och tänka.
.
TACK!
Eftersom det är tacksägelsedagen så tänkte jag passa på att just tacka!
Tack för är att jag är lycklig. Det är jag allra mest tacksam för.
.
it never really began
Aldrig
Aldrig slutar människor att förvåna mig. Jag trodde att det kan väl ändå inte bli värre än såhär men jo det kunde det. Människor förvånar mig på många sätt, deras åsikter, handlingar och påverkan på andra. Det är beundransvärt att se hur mycket människor kan förändras eller hur människor kan kliva ut ur sitt skal helt plötsligt. Det förvånar mig hur jag kan tror människor ska vara på ett sätt och sedan visar de sig vara helt tvärtom. Men det är väl det som gör livet lite mer spännande.
.
Jo jag vet det är Brittney!
Men den är faktiskt bra speciellt texten, lyssna på den!
Oj!
Idag var jag inte bra. Inte alls på hugget och visa att jag är så bra för att spela i div2. Idag kändes det mer som jag inte alls skulle hålla i en klubba. Men så är det väl i bland, man kan inte alltid vara på topp. Speciellt när det är en massa andra saker som ligger i luften och gör det svårt för mig att fokusera. En liten lättnad är ju att jag i alla fall vet av det beror på och då är det ju lättare att göra något åt det.
.
Alltså får jag säga att detta är botten och nu är det bara upp för stegen igen. Men det är kanske vid sådana här lägen man vill få lite positiv kritik, höra att det finns någon som peppar en. För ibland känns det faktiskt som det kvittar vad jag gör för ingen bryr sig. Det är du man frågesätter sig själv, varför spelar jag innebandy? Och det kanske inte är den bästa frågan att ställa sig själv mitt under en träning.
.
Svaret man får av sig själv då speglar inte riktigt det jag känner just nu. Det är då man vill att någon ska säga att man är bra och faktiskt behövs. Annars får det en verkligen att tvivla om svaret på frågan kommer vara det samma nästa gång eller det kanske inte ens kommer finnas ett svar då.
.
Nej, jag får helt enkelt ta tag i det själv och visa att jag faktiskt behövs, men det är svårt att kämpa när det känns som ingen stöttar en.
.
Fotografera
Jag känner verkligen bara för att gå ut en höstdag och fotografera. Bara gå runt ta några bilder, njuta av det fina vädret och så. Men det känns som det får vänta en liten stund till. Trist att solen går ner så tidigt annars hade jag haft lite mer tid på mig.
.
Men visst är det härligt att prestera något och direkt se resultatet. Man känner sig så kreativ och effektiv men samtidigt så lugn och långsam. Det är en toppen känsla jag får av att fotografera.
.
Så klart jag ska få tid med det, jag får helt enkelt göra tid. För det är ju så att man har tid till det man vill ha tid med. Alltså är det bara att göra plats man får kanske prioritera bort något annat eller effektivisera lite. Man kan göra allt man vill.
Så det blir väl lite fotografering i helgen då!
.
Var står jag?
Idag kom jag och tänka på en massa saker som började för ungefär ett år sedan. Eller mer hur mitt liv såg ut då och kom då på att det känns som jag står kvar på samma ställe fortfarande. Klart har det hänt en massa grejer under årets lopp men det känns ändå som jag fortfarande är i samma situation i livet.
.
Alla runt om verkar har gått framåt, kommit någon vart. Deras liv verkar har utvecklats och förändrats medan mitt är fortfarande det samma. Men så känner kanske alla. Fast mångas liv har ändå förändrats, det kan man ju se rätt fysiskt. På något sätt verkar alla ha påbörjat något nytt medan jag fortfarande står kvar.
.
Men fast mitt liv står kvar på samma plast känns det som jag utvecklats enormt detta året. Det har varit många händelser och människor som format mig. Jag har blivit en bättre människa på många sätt och hittat mig själv. Och det tycker jag känns så bra för visst har det varit en massa klyd och tjafs men det har ändå gjort mig till en starkare människa.
.
Alltså kanske är mitt liv inte så för ändrat men det är jag.
.
I think..
Happiness is a choice.
=)
Livet är underbart, det finns väl då inget att klaga på. Jag har allt. Och så känner jag att det är för mig just nu. Visst finns det alltid små problem i luften som får en att bli lite irriterad i bland. Men jag kan vara lycklig ändå för det är något som alltid kommer finnas där. Man måste ha dalar för att kunna ha toppar helt enkelt.
.
Det är toppen att ha en massa vänner som jag litar på till hundra procent, vänner som jag känner alltid kommer ställa upp för mig. Så bra jag ändå har det. Så mycket dem ändå gör för att man ska må bra. Utan dem hade jag inte varit lika lycklig. För nu behöver jag inte känna mig ensam för jag vet att dem finns där runt hörnet.
.
Visst tror jag att man kan hitta hundra tals problem i mitt liv om man letar men om man inte gör det så finns problemen inte heller. Alltså mår jag heller inte dåligt av dem för de finns ju inte, eller hur? Men ingen är ju perfekt och ingen lever ett perfekt liv, men så länge man är lycklig kvittar väl det om något är lite snett.
.
Så istället för att leta problem så se lösningar. Ta livet med en klackspark och njut för om du tänker efter så tror jag att också du är rätt lycklig.
.
Om jag har tur.
Om jag inte nämner dig, inte tittar på dig, inte hör dig och ignorerar dig kanske du försvinner. Om jag har tur.
Annars kanske jag glömmer dig och då känns det som du är borta. Om jag har tur.
.
live your life to the fullest
Nytt.
Allt nytt är spännande men samtidigt skrämmande.
Always look on the bright side of life.
Det är ju vad man själv gör det till. Så om man går in med en positiv inställning och ett leende på läpparna kommer det även bli bra. För om man redan är negativ inställd och tror det kommer bli tråkigt kommer det även bli så. Så alltså om man vill att det ska bli roligt och så måste man även tro att det kommer bli roligt.
.
Därför har jag börjat med just detta, se allting får den ljusa sidan och inte se problem utan lösningar. Och jag kan säga att det verkligen funkar för om man varje morgon tänker att detta kommer bli en toppen dag och verkligen även vill det så kommer det även bli så. För det är ju vad man själv gör det till. Det är ingen annan som får det att bli en toppen dag om man själv bara är sur och irriterad.
.
Alltså var glad och inte ledsen, så kommer allting annat också bli bra.
.
Ibland..
Ibland undrar jag vad det är för fel på mig, jag undrar varför människor inte tycker om mig. Men det är väl bara så att man inte är älskad av alla. Jag vet ju själv att jag inte tycker om alla lika mycket så jag hade väl varit lite väl självgod då. Vi är ju inte alla lika alltså tycker vi inte lika heller, alltså är det ju inte konstigt att människor tycker jag är för jävlig ibland.
.
