MatildasTankebubbla

Detta är mina tankar och mina åsikter, ingen annans. Denna blogg har jag skapat för att jag ska kunna samla mina tankar och funderingar. Skriva av mig allt som finns i min hjärna och hjärta. Denna blogg är alltså skapad för mig själv och inte för någon annan, men jag uppskattar att andra tycker om att läsa vad jag har att säga och lämnar en kommentar. Matilda

Om jag vore död..

Jag tror att vi alla har någon gång funderat över hur det skulle vara om vi dog. Helt plötsligt, nu! Vem hade sörjt och vem hade bryt sig, vem hade kommit på begravningen, vem hade gråtit, vem hade inte bryt sig? En massa frågor för att på något sätt kunna besvara hur mycket man betyder. I stora drag ju fler som gråter ju mer betyder man. Nej men det är verkligen att hård dra det så kanske ändå. Men det kanske inte är hur många som gråter utan vem.

.

Jag tror att det är färre än vad man själv tror, jag tror att många tänker att man betyder något för så många. Medan jag samtidigt vet att man vill för stora sig själv. Så alltså är det ju inte konstigt att man undrar vad som skulle hända om man dog. Speciellt för det är något man aldrig kommer få uppleva. För på något sätt vill man alltid ta reda på det som inte går, man är helt enkelt nyfiken.

.

Jag hade velat dö och kunna se allas reaktion, för det är ju verkligen då allas "riktiga" känslor kommer ut, eller ärliga kanske är ett bättre ord. För jag hade verkligen velat veta vem som finns där på riktigt och vilka som inte bryr sig då hade man kunnat sortera. Ha kvar dem allra bästa bara. Men det kommer ju inte hända, men jag har fantiserat det i mitt huvud hundra gånger och drömt det. Och jag förvånas även då det inte är på riktigt men det får en ändå att tänka efter.

.

Sedan kan det ju också vara så att människor man inte trodde man påverka eller hade ett inflytande på. Människor som inte visade sina känslor eller som man påverka utan att veta om det kanske bara genom att ge dem lite mer uppmärksamhet eller bara säga hej. För jag vet att ibland kan man verkligen behöva ett hej. Och sen finns det även dem som man trodde skulle bry sig mer som kanske inte alls sörjer.

.

Allt detta är ett mysterium och man får ju bara hoppas att man har dem som jag betyder något för närmas. Men även fast du kanske inte betyder så mycket för någon kan den betyda väldigt mycket för dig. Så tänk på vem du vill ha nära och inte vem som vill vara nära, för det kommer rätta till sig själv.

.

Oj, detta kanske inte alla skulle skriva om i sin blogg men detta är något som har påverkat mig mycket och jag vet att andra också tänker på det men kanske skäms eller inte bara berättat för någon. Så tänkte jag bara säga att du är inte ensam!

.

Up in your head there is alot going on <3

Om du inte funnits hade mitt hjärta brustit! Mamma som älskar dej till månen och tillbaka oändligt många gånger Kramar

Min familj hade fått få i terapi i resten av livet antagligen, vi hade just ett dödsfall nära i familjen så jag tror inte dem hade klarat att en till dog.

"Varför ta livet av sig om man ändå inte får höra snacket efteråt"Citat Magnus Uggla:

Jag tror såhär, att man kommer se alla de sorgsna, alla de som blir glada. Alla som bryr sig, alla som skiter i. Man kommer veta vem det är som är sann, vem det är som är falsk. Vem det är som kommer gråta ur sitt hjärta och vem som kommer fejka tårarna. Fast frågan är, vad spelar det för roll när man ändå är borta? Vad är poängen med att veta allt detta när det är försent. Man kommer nästan bara få ångest. Kanske har man behandlat någon som tycker om en skitigt och varit sjukt schysst mot en som hatar en längst inne. Jag känner ibland hoppas jag inte vet vem som kommer gråta över mig. Jag vill inte veta hur hemsk jag har varit. Men ändå så tar nyfikenheten över och jag känner, klart man vill veta. Det kanske finns en hemlit kär kille som älskar en och sitter och gråter. Så gullit det skulle vatt. Men man skulle ändå känna sig idiotisk, varför såg jag inte hnm? varför var jag så blind. Jag vet inte om man hinner ställa sådana frågor när man är död, eller om man tänker på samma sätt som nu. Men själva döden är ett stort mysterium. Många har upplevt det, tusentals, miljontals, men ändå vet ingen någonting om det. Av de levande alltså!

Läskit



Läli