MatildasTankebubbla

Ännu en ledig dag! Börjar faktiskt redan bli lite små trist.. Är hur glad som helst att mitt jobb ger mig betald ledighet för att ta mitt körkort. Men tyvärr kan man ju inte köra bil hela dagarna och då blir det mycket fritid.. Verkligen inget att klaga över men nu när man fått chansen hade det varit kul att kunna köra så mycket som möjligt. Men körskoleläraren tycker det går bra och att jag är duktig så det ska nog inte ta allt för lång tid.. Jag får hoppas att det finns en tid för halka och uppkörning så snart som möjligt! Har egentligen inte så mycket att säga är mest uttråkad. Men jag vet vad jag borde göra och det är att plugga teori så det är väl bara att sätta igång och läsa.

Första innebandy träningen på nästan fem månader! Jag var nervös det måste jag medge men Gud vad kul det var. Det hel börja med att jag kom dit och började direkt snacka med en tjej sen introducerade jag mig själv för hela laget och så var allting i rullning. Vi blev direkt från början uppdelade i lag och resten av träningen var jag då mest med de fem resten av träningen. Men oavsett var det många glada minner, mycket snack och alla var hur trevliga som helst. Tror faktiskt jag kan trivas riktigt bra där! Skönt också att få något annat i Skövde än bara jobbet. Längtar redan till nästa träning!

Första körningen i morgon med min nya körskolelärare och i Skövde. Jag är faktiskt riktigt nervös om jag ska vara ärlig. Om det är något jag är osäker på är det körning. Jag tycker ändå jag kör bra men jag är ju inte allt för van. Och jag är rädd att min nya körskolelärare ska tycka jag är dåligt. Men ska försöka vara så lite nervös jag kan och slappna av för annars kommer jag aldrig kunna köra bra bil.

Har även kommit igång med teorin och det har gått bra fram tills nu. Nu handlar det om bilens bromssystem, hur de är drivna och hur bältet ska sitta. Inte det intressantaste eller roligaste men det är bara att fortsätta för nu ska jag ta mitt körkort. Ska även gå till soldathemmet i morgon och börja köra teoritester på internet. Jag hoppas att de kan lära mig lite till.

Får bara hålla tummarna i morgon och hoppas att han tycker jag är så duktigt att jag snart är mogen för att köra upp och kan boka min uppkörning. Ska bara göra halkan och risk ettan och kunna teorin. Nu är det bara att köra så jag kan få det här körkortet och ha det! Det ska jag ge mig själv i tjugo års present!

Tänkte jag skulle söka till skola till hösten. Det är ju ändå kanske dags att ta ett vuxet beslut och komma någon vart. Flytta tillbaka hem till Malmö och börja plugga igen låter ju ändå rätt bra. Då kanske jag börjar min resa istället för som just nu när resan står på paus. Jag har ju ändå tänkt mig en rätt lång och tuff utbildning. Jag vill ju bli något stort här i världen. Mig ska man komma ihåg.

Men sen idag fick jag se kompaniets årsplanering och den lockar med. Tror jag att jag kommer vara redo att lämna militären redan i sommar eller vill jag stanna ett tag till. Tror jag funderar på det här varje dag men har fram tills idag ändå varit inställd på att säga upp mig i juli. Men det finns alltid ett men! Jag kanske ändå ska fortsätta ett tag få utöka mina meriter i cv:t. Svårt att bestämma sig, fast det behöver jag inte göra förrän i juli då jag verkligen måste. Annars för jag vänta minst ett halv år till innan jag börjar skolan och då komma tillbaka. Och det betyder att jag kommer vara ännu äldre när jag väl är klar. 26 år då är jag ändå rätt gammal. Då är det dags att tänka på att etablera sig, skaffa familj och karriär, stabil ekonomi och börja betala av världens största studielån. Känns riktigt konstigt att tänka så långt fram, lite läskigt!

Varför jag velar så himla mycket fram och tillbaka beror nästan bara oberoende på en sak eller människa. Och det är var Jesper kommer vara och vad han gör. För om han inte stannar kvar i Malmö varför ska jag då flytta hem? Visst får jag umgås med min familj mer och mina vänner. Men jag har ju lika många underbara vänner här. Jesper är ju den jag saknar mest och kommer alltid försöka komma så nära honom som möjligt. Så får väl se även var hans väg leder och rätta mig lite efter den för hans väg är även min.

En gång i månaden blir jag ett monster som bara är sur, arg och ledsen. Hatar när man inte kan styra sina känslor och allting bara blir som det blir. Det gäller bara att hålla sig undan den tiden och inte försöka komma i minsta situation som kan bli en konflikt. Så i går var lurar i öronen hela dagen. Jag orkar ingenting, har inget tålamod och vill mest bara lägga mig. Men det är bara att assa sig till jobb och kämpa sig igenom denna dagen. Och ikväll blir det riktigt fredagsmys!

Om två dagar kommer pappa hit! Det är det bästa med att bo i lägenhet att det kommer människor av de bästa hit nästan varje vecka och jag slipper har lika mycket hemlängtan. Så då har jag hela tiden något att längta efter som inte ligger allt för långt borta.

Första dagen på jobb idag efter tre veckors ledigt och måste säga att det är med vemod som jag går dit. Visst ska det bli kul att börja jobba men jag hade ju mycket hellre stannat hemma och inte åkt till Skövde över huvudtaget. Men nu är jag här och det känns väl ändå helt okej. Det är ju ändå roligt att ha den nya lägenheten och träffa alla vänner igen. Men längtar såklart redan tills Helena ska komma och jag ska åka hem och Jesper ska komma. Så nu får det vara några veckors väntan tills allt drar igång sen händer det roliga saker hela tiden.

Jag får sakna och längta lite nu och kämpa mig igenom jobb, övningskörning, teori och träning.

Älskling du är mitt allt!

Sista körlektionen i Malmö förhoppningsvis för alltid. Nästa gång jag ska köra i Malmö är det med körkort. Nu gäller det bara att plugga och plugga och plugga, gå på lite lektioner och det som måste göras sen ska jag oxå få ett nytt kort som jag längtat länge efter.

Fast att jag har långt kvar börjar det ändå kännas som jag kan köra bil och det är en riktigt härlig känsla. Så efter dagens lektion om vändning och parkering känns det bra och kul att lära sig köra bil.

Så pappa snart hoppas jag att en sån här står på uppfarten

Jag vet inte alls vad jag tänker på längre. Jag vet inte hur jag känner eller vad jag vill. Lever i ren förvirring för jag kan inte bestämma mig. Jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen eller båda på samma gång. Oavsett hur jag känner så verkar det fel. Jag kan inte få alla nöjda, jag kan inte ens gå mig själv nöjd. Det finns alltid en klump i magen och en massa skuldkänslor för att jag har gjort fel val. Fast jag försöker att släppa dem och inte bry mig utan njuta av det jag har så vill de inte försvinna. Klumpen i magen blir bara större och jag blir lite ledsen av att tänka på att jag snart ska tillbaka till vardagen. Så kan jag inte längre leva i en drömvärld som jag gör nu. Allting kommer förändras till det vanliga, och det vanliga är lite ens tråkigt utan det är vara väldigt långt bort. Det finns en massa bra med vardagen men inte det bästa.

Börjar året med en liten lite läskig känsla i magen. Tittade på lite foton från förra året och blev förvånad hur hela mitt liv har förändrats helt. Det fick mig att börja tänka att det har hänt en hel del under det här året. Både frivilliga saker och ofrivilliga. Precis för ett år sedan så diskuterade jag väl ungefär hur jag skulle hinna både att träna och prestera sista terminen i gymnasiet. Nu går tankarna mer mot vad ska jag packa tills jag flyttar och hur jag ska hinna träffa alla innan jag åker tillbaka. Kanske inte precis detta jag hade tänkt mig för ett år sedan, att lilla jag skulle flytta hemifrån och enda till Skövde. Men under årets gång har väl min tanke varit lika sprid som början och slutet av året. Så när jag satt där och tittade på fotona blev jag både lite ledsen men samtidigt glad gör fast att jag mist något jag verkligen inte vill släppa så har jag ändå kommit någon vart och vuxit. Men nytt år betyder nya äventyr, utmaningar och val så det är bara att göra 2013 till ett lika händelserikt år som 2012. För fast att mycket saker inte alls är som det var så trivs jag jävligt bra nu.